En förskola för alla

Vi är unika i Haparanda kommun. 

Inte bara sett till det faktum att vi har fyra ’a’ i vårt kommunnamn och att vi inom kommunens gränser äger landets ”östpol”. Politiskt sett är vi sedan sista kommunreformen på sjuttiotalet en Socialdemokratiskt styrd kommun. Det borgar för kvalitet och nytänkande. Tack vare den långa erfarenheten. Vi vet hur man styr en kommun som skapar möjligheter för alla och envar oavsett plånbokens storlek.

Vi är unika på många andra sätt. Inte minst genom att vi är en av de kommuner i landet som satsar mest på kultur och fritid. Vi har dessutom hanterat och vänt en negativ ekonomisk utveckling inom socialtjänstens område som få kommuner i landet har lyckats med. Hatten av till socialnämndens ordförande Ulf Eliasson och hans oförtrutna arbete.

Den avgiftsfria förskolan

Men vi är kanske mest unika sett till vår förskola. Vi har nämligen som enda kommun i landet, en avgiftsfri förskola. Barnfamiljer betalar alltså ingen barnomsorgsavgift för att kunna jobba eller studera eller vara aktivt arbetssökande. Kostnaden fördelas istället rättvist ut på alla skattebetalare i kommunen.

Vi har fått försvara vår egalitära (jämställdhets-) linje gentemot borgarna som vill införa maxtaxa för barnomsorgen. Som om verksamheten blir bättre genom att redan ekonomiskt utsatta familjer ska betala för något som barnen behöver och föräldrarna är tvingade till. Vårt argument handlar om rättvisa som i grund och botten är ett tydlig socialdemokratiskt reformtänkande på lokalplanet.

Räkneexemplen ger styrka åt argumentet. En tvåbarnsfamilj med en 2 och 4 åring som är i den kommunala barnomsorgen och där föräldrarna tillsammans tjänar 50 000 kronor i månaden skulle betala omkring 2 070 kronor för barnomsorgsplatsen (maxtaxan). Tjänar man mindre, säg 30 000 kronor i månaden, skulle avgiften bli mellan 1 000 till 1 350 kronor per månad (varierar från kommun till kommun).

Gemensamt för båda exemplen är att 2 070 respektive 1 350 kronor per månad märks tydligt i familjernas disponibla inkomst. Det är redan beskattade pengar som ska betalas till kommunen. Av det följer att konsumtionsutrymmet för dessa exempelfamiljer minskar i motsvarande grad. Och det drabbar de familjer som har minst pengar mest. Förr eller senare märks det också hos barnen.

Alla ska leverera till vår gemensamma framtid och därför menar vi att det är rättvist att kostnaderna för barnomsorgen fördelas lika på alla skattebetalare i kommunen. Barnen kommer förr eller senare att bidra till allas vår välfärd. Följaktligen kommer framtiden att innebära en rejäl återbetalning av de merkostnader skattekollektivet (vi alla skattebetalare) har för den avgiftsfria barnomsorgen.

Haparanda kommun präglas av låglönesektorer på arbetsmarknaden som dessutom kännetecknas av många deltider. Därtill också en hög arbetslöshet. Tänk om skillnaden mellan den avgiftsfria barnomsorgen och maxtaxan är den att de ekonomiskt utsatta familjerna i vår kommun kanske har råd att besöka en bioföreställning, köpa barnböcker och nya kläder när behovet så är påkallat. Skillnaden heter maxtaxan.

Alla i Sverige tar det för givet att boklånet på biblioteket är gratis, att grundskolan är avgiftsfri och att vi gemensamt betalar för polis, militär och brandförsvar etc. Det kostar inget att ringa till brandkåren och be dem släcka när ett hus som brinner. Samma anslag avseende barnomsorgen borde också vara en självklarhet i landets övriga 289 kommuner som det är Haparanda kommun, nämligen en avgiftsfri barnomsorg.

Sverige ska hålla ihop!  Vi ska alla samfällt bidra till våra barns bästa.

Ditt val den 9:e september är viktigt.

PS: så här fint är det på en av förskolegårdarna i Haparanda kommun – och därtill helt AVGIFTSFRITT!

Fy attans...

Det finns en djävla massa trams på nätet och särskilt tramsigt är det som florerar på sociala medier.

Jag är själv 50+ så min referenspunkt för sociala medier är Facebook. Och redan här framstår jag nog som hopplöst obsolet. Jag har hört talas om Snapchat, men vet inte vad det är. Likaledes har jag hört talas om "The Dark Net", men vet inte mer om det än att det lär finnas. Min sociala-medier-nivå motsvaras närmast av utvecklingen från Stenkaka till LP till CD till MP3 till Spotify. Alltså jag på CD-stadiet och andra på Spotify-stadiet, om ni nu följer min tankegång.

Suck!

Tramset på nätet (givet min begränsade erfarenhet) handlar om att dumheter sprids och att dessa idiotmem urholkar hederligt folks uppfattning om vad som är rätt och fel. Just nu florerar jämförelsen mellan eldningsförbudet där någon (enligt hörsägen) fick en bot på 19 500 kronor för att ha trotsat det, som ställs emot bilbränderna där memet (heter det så) är ”grilla i centrum: saft och bullar med en socialtant”.

Bilden talar sitt tydliga språk. Och det gör mig ledsen och nästintill uppgiven. Idioti.

De flesta förstår nog att jämförelsen inte är korrekt. Många använder sig av ironin som motiv till varför man sprider bilden. Men bilderna och memena sprids.

Underförstått i dessa ”mem” ligger en systemkritik som i grund bygger på felaktigheter och löper risk att urholka vårt samhälles legitimitet. Det gör mig mycket oroad!  Dokumentären om Alt-right rörelsen i USA (och i Europa) som visades på SVT i söndags (den 12 augusti), och som föregicks av en bra artikel i EXPO (www.expo.se) var tankeväckande. Man skruvar till verklighetsbilden på ett sådant sätt att systemet/samhället dels framstår som individfientligt, dels styrs av hemliga sällskap (det så kallade etablissemanget) vars syfte är att dupera massorna. Samhället betraktas som något anonymt vars ändamål är att kuva mig och som därigenom vill mig illa. 

Bilden är falsk och andemeningen hemsk. Och värst är att man i kommentarerna ser att det finns människor som på fullaste allvar tror på bildens budskap. Häri ligger den stora faran – när det falska blir det som vi ska förhålla oss till. Förr eller senare sugs budskapet upp av antidemokratiska rörelser som gör sin huvudpoäng tydlig ”allt är åt helvete och vi behöver en stark ledare som visar färdriktningen för vårt land”.

Dårpannor och irrskallar kommer alltid att finnas. Jag är inte orolig för dem, inte det minsta. Men, det är när fascismen, extremismen och fundamentalismen klär sig i kostym som den blir riktigt farlig!

PS: Nu vill KD bygga fler kärnkraftverk – strålande tider! Heh!

Lååång kommentar om vår budget 2019

Budgeten för 2019 är fastställd av kommunfullmäktige i Haparanda kommun. Vi har också angett riktningen för 2020-2021 i det beslut som fattades av kommunfullmäktige den 18 juni. Trots stora utmaningar, ser det bra ut för kommunen.

Varje budgetbeslut föregås av omfattande utredningsarbete, interna och externa behovsanalyser, kompromisser och bedömningar av hur läget är och förväntas vara de kommande åren. För en liten kommun som vår, är frågan om befolkningsutvecklingen en ytterst viktig faktor eftersom den avgör dels vilka intäkter vi kan räkna med (genom skatter och statsbidrag), dels vad vi bör satsa på för att skapa bästa förutsättningar i kommunen.

Förutsättningar handlar om tillväxt i alla dess olika former. De ekonomiska oraklen ser ofta enbart till ekonomisk tillväxt. Vårt uppdrag som politiker är att omfamna hela spektrat av tillväxt; individ, livschanser, näringsliv, kultur, miljö etc.

Vi har också att ta hänsyn till vilka pengar vi har i kassan i relation till vilka våra utgifter är. Målsättningen är att klara ekonomin med ett 2 procentigt överskottsmål. Omräknat i kronor innebär det mellan tummen och pekfingret att vi ska leverera omkring 12 miljoner kronor i överskott (som kommande år investeras i kommunala angelägenheter) på en budget som omsluter omkring 600 miljoner kronor.

Många kronor blir det. Och jag kan försäkra er om att vi under denna mandatperiod har genomfört åtgärder som inneburit att varje skattekrona används mer effektivt i dag än tidigare.

Investeringsbudgeten

Sammanlagt investerar vi över 40 miljoner kronor under 2019. Det är en bra nivå på vår ambition att dels utveckla kommunen, dels ta hand om våra fastigheter, vägar och vårt vatten- och avloppssystem.

Teknik

Inom det tekniska området närmar oss investeringsnivåer på 30 miljoner kronor per år. Det gör vi för att säkra och utveckla nivån på våra fastigheter, vägar och vatten. Det är en historiskt sett hög nivå som kommer oss kommunmedborgare till godo på många olika sätt.

Fastigheter

Vi lägger grunden för en utvecklad skolstruktur som tar hänsyn till vikande elevunderlag samtidigt som vi ska fokusera på kvalitet i verksamhet. Tillväxt här handlar om att ge barn och unga en bra start i livet och målsättningen är alltjämt ”Norrbottens bästa skola”. Därför avsätter vi 2,5 miljoner kronor för projektering av ett utbildningscampus med inriktning mot högstadium och gymnasium. 

Det är väl känt att projektet Barents Center haltar och att ”den fria marknaden” inte har förmått att leverera vad vi kom överens om redan 2013. Turerna har varit många och vi har väntat länge nog. Vi har gjort allt vad som har stått i vår makt för att få detta projekt i hamn. Många gånger har jag hävdat att kommunen är en trovärdig avtalspart som står för ingångna avtal. I vår värld gäller det också motparten. Tyvärr har Concent inte leverart vad de utlovade och mot bakgrund av det är det idag (men inte tidigare som den borgerliga oppositionen hävdar) dags att planera för en framtid utan BC.

Vi avsätter 1 miljon kronor för en simhallsutredning. Ska den vara kvar och renoveras eller ska den rivas, ska vi bygga nytt eller inte? Oavsett utfallet av dessa frågor måste vi ha ett underlag att utgå ifrån. Har vi tur och det är frågan om ytskikt som behöver åtgärdas är frågan synnerligen hanterlig, är det däremot frågan om mer omfattande åtgärder för att hålla liv i simhallen kommer kommunen förr eller senare till den punkten att vi måste välja väg: strukturrenovering, rivning och nybygge eller något annat.

Stallet tillförs sammanlagt 4,5 miljoner kronor under 2019-2020 för en högst nödvändig renovering av såväl byggnader som hagar. Det är en viktig del av kommunens verksamhet (visserligen utanför kärnuppdraget) som kommer framför allt barn och unga till gagn. Hästintresset är stort i Haparanda och för de aktiva är det viktigt att inte minst finna en fristad från skolans jäkt och andra krav som finns i deras vardag. Jag själv förundras över det ledarskap som fostras inom hästsporten genom att konstatera att en 12 åring kan ta kommandot över en mycket stor häst. Det kan inte jag! Att hästsporten dessutom engagerar många unga tjejer innebär att satsningen som nu genomförs i någon mån balanserar den upplevda ojämlikhet som finns sett till barn och ungas fritidsmöjligheter i Haparanda kommun.

Statusen och standarden på våra äldreboenden ska höjas. Framför allt handlar det om att skapa en bra  och tryggt boende för de som har behov av ett omsorgsboende i kommunen. Vi genomför dessutom en stor satsning på trygghetsboende i HABOs regi, men den stora utmaningen är att ha funktionella boenden för de med särskilda behov. Vår kommunstyrelse har därför gett tekniske chefen i uppdrag att se över vad vi ska göra med vård- och omsorgsboendet i Klippan. Ska vi totalrenovera Klippan, ska vi bygga nytt eller ska vi bjuda in privata aktörer att bygga och drifta delar av vår äldreomsorg i kommunen? Frågan kommer att hamna på kommunstyrelsen bord till hösten för att nå fullmäktige för ett principbeslut under vintern 2019.

Sammanlagt tillförs fastigheter 12,5 miljoner kronor för 2019 med syftet att dels underhålla våra fastigheter, dels projektera och renovera vårt befintliga fastighetsbestånd. För 2020 kommer resurser att tillföras för att utveckla idéen om ett utbildningscampus i kommunen.

Vägar, vatten och avlopp.

17 miljoner kronor avsätts för våra vägar och "vattenleder". Totalt kommer 9 miljoner kronor att tillföras vägar och vallar i kommunen. 1 miljon kronor tillförs Norra Skyddsvallen för att minska översvämningsriskerna i samband med islossningen. Detta arbete förutsätter samverkan med Torneå stad. Resterande 8 miljoner går till att förbättra vår vägstandard i kommunen. Vägarbetet projekteras i sedvanlig ordning och synkroniseras med reinvesteringar i vatten och avlopp som har en investeringsram på 8 miljoner kronor under 2019.

Övrigt

Vi behöver nya routrar till kommunens fastigheter samt underhåll och mindre investeringar i form av datorer och serverunderhåll samt också investering för digitalisering av bl.a. kartor och ritningar. Därav en total ram på nästa 3 miljoner kronor. Räddningstjänsten har behov av viss uppgradering av utrustning varför anslaget höjs till 600 000 kronor. För 2020 kommer en större investering av ny brandbil som kostar en hel del. Vi har ännu inga uppdaterade siffror att lita till, men man kan nog anta att prislappen blir omkring 4 miljoner kronor (+/- 500 000). Vi satsar på konst och utsmyckning med en ram (!) på 400 000 kronor med syftet att göra Haparanda attraktivare på många olika sätt. Nikkala hamn och Järnvägsstationen uppgraderas och färdigställas under 2019.

Barn och ungdomsnämnden samt socialnämnden

Barn och Ungdom samt socialnämnden har till sitt förfogande nära nog 4 miljoner kronor för investeringar i deras respektive sakområde.

BUN har också ansvaret över fritid och kulturminnesmiljöer varför 700 000 går till Kukkola kulturmiljöer, Skärgården och till fritidssatsningar (t.ex. har vi tidigare satsat på utegym på olika platser i kommunen). Utöver det har BUN 900 000 kronor till sitt förfogande för skolmiljöer (t.ex. skolgårdar etc.).

Socialnämnden bygger vidare på att uppgradera verksamheten till den digitala tidsandan. Till exempel kommer SN att investera i trygghetssystem som underlättar för brukare och för vår personal. Det är frågan om larm, ”övervakning” och andra hjälpmedel som ökar säkerheten för de som behöver inte minst vår ypperliga hemtjänst.

Driftsbudgeten.

Det finns tre viktiga och nya (nygamla) satsningar som vi genomför under 2019 och framöver.

För det första ökar vi resolutionsfonden till att vara mellan 5 och 10 miljoner kronor årligen som ska vara tillgänglig för hela kommunsektorn. Syftet med den är att kunna hantera oväntade utgifter utan att dessa ska vara resultatpåverkande. Vi kan, men andra ord, bättre lita till den budget som fastställs genom att vi har utrymme att klara av vad vi i dagsläget inte har kännedom om.

För det andra satsar vi på ledarskapsutveckling för första linjens chefer. Det handlar om att utveckla kommunens verksamhet och säkra att varje skattekrona ger kvalitet och effektivitet för vår gemensamma välfärd. Utan ett bra ledarskap är den uppgiften svår att åstadkomma.

För det tredje genomför vi en mycket omfattande satsning tillsammans med vår regering på att stärka näringslivsklimatet i kommunen. Sammanlagt handlar det om ett tillskott på 3,5 miljoner kronor årligen under 2019-2021 för att utveckla och bredda vårt näringsliv i kommunen. Det är frågan om en mycket stor satsning som jag är helt övertygad om kommer att ha positiva effekter på vår kommuns närings- och arbetsliv. Därigenom bidrar vi till att skapa tillväxt och, inte minst, attraktivitet i vår kommun.

Avslutningsvis

Vår gemensamma framtid har alltid varit en viktig angelägenhet för vårt styre av Haparanda kommun. Så även denna gång! Vi satsar offensivt och kan samtidigt notera att vi har en ekonomi i balans som också förbättras år från år. Jag är stolt att vi Socialdemokrater tillsammans med Vänsterpartiet har lyft vår kommun och att det ger resultat såväl kort- som långsiktigt.

Det går bra för oss, trots alla utmaningar. Och vi gör bra ifrån oss, trots alla belackare och dödgrävare som hävdar motsatsen. Vi har rustat kommunen för framtiden och avser att så fortsätta även under kommande mandatperiod!

Peter

70 eller 7 miljoner i vinst?

Jamen, va fan…, nu hände det som inte fick hända. Borgarna tillsammans med SD fällde förslaget om vinsttak i välfärden. Nå, det var väl väntat. Nu gäller att denna fråga kommer upp i en fokuserad valrörelse med en enda fråga på tapeten. Nämligen: Välfärd eller Skattesänkningar? Enkelt!

Som gammal universitetspedagog vill jag understryka vad jag skrev i bloggen för någon vecka sedan, nämligen att offentlig sektors affärsmodell inte är den samma som ett vinstdrivande företags affärsmodell.

Låt mig få ta ytterligare ett exempel.

I Dagens Samhälle (7 juni 2018) lyfts koncernen som driver Engelska Skolan fram som ett exempel på företagande inom välfärdssegmentet. Säkerligen är det en bra skola som förhoppningsvis inte sockrar elevernas betyg och som håller bra nivå både på ämneslärandet som på demokratifostran. När man läser artikel kan man notera att omsättningen är 2,5 miljarder kronor och att man har en ”vinst” på cirka 6 procent. Det gör 150 miljoner kronor i vinst. I artikeln beskriver man särskilt tydligt att 80 miljoner kronor återinvesteras i skolorna.

Men, man nämner inte att 70 miljoner kronor försvinner som vinster ut ur skolans värld. Pengarna kom så att säga genom skatten och försvann genom aktiebolagslagstiftningen - Puts väck!

I "vår lilla stad", som Eldkvarn sjunger, har vi också en skolverksamhet. Dess omsättning är omkring 250 miljoner kronor (en tiondel av Engelska Skolans omsättning). Skulle skolan i vår lilla stad leverera ett överskott på 15 miljoner (och där 7 miljoner återfördes kommunens kassa dvs. ekvivalenten till ES’s vinst) vore jag benägen att tillkalla en kommunal kommission för att utreda varför man inte levererar verksamhet för de pengar som man har fått sig tilldelad (enligt egna budgetäskanden). Jag tror också att den samlade oppositionen (rättmätigt) skulle ha gått i taket och avkrävt skolledningens, nämndsordförandes och kommunalrådets omedelbara avgång (troligtvis också det helt rättmätigt). 

Här har vi alltså att göra med samma slags verksamhet – vilka bedöms utifrån två vitt skilda logiker. I det privata fallet är det ”tummen upp” för att man tjänar pengar på barnens skolgång, i det senare fallet är det ”illa, mycket illa” att underlåta att leverera verksamhet till dem som behöver stöd och lärartid.

En skola är en skola oavsett vem som bedriver verksamheten och finansieringen är offentlig oavsett vem som är huvudman (undantaget några få helt privata aktörer).

I min värld är det orättmätigt att brandskatta skattefinansierad verksamhet som nu tillåts göras i vårt land. Det är inte rätt mot elever, vård- och omsorgstagare eller mot de som tror på att vi kan göra bra verksamhet för de skattpengar du och jag betalar in.

Jag hoppas och tror att detta kommer vara den fråga vi ska rösta om den 9 september 2018.