Det är mycket nu…

Moderaterna i Stockholm gör en krigsförklaring mot Norrbotten genom att dissa Norrbotniabanan. Sanslöst korkat! Som lök på laxen kommer landsortsoraklet PO Tidholm med ett tendentiöst reportage vars grundbult är: släck ljuset i alla städer som har utmaningar att hantera. Det är så man baxnar.

Jag blir väl minst konsternerad över Moderaternas utspel. Dumhet och provinsialism har alltid kännetecknat den stockholmsbaserade moderatintelligentian, inte minst är AKBs uttalande om att minsann är inte Stockholmare lite smartare än alla landsortsbor ett perspektiv som närs av dagens utspel.

Tyvärr är jag mer besviken och arg över den tendentiösa journalistik som Tidholm ger uttryck för vars andemening kan sammanfattas i att Glesbygden har en förlorare och det är glesbygden. Uppflugen på en piedestal någon annanstans kan man enkelt blicka ut och läsa in sig på offentlig statistik kring arbetslöshet och migration för att sedan komma ut i ”verkligheten” på besök. Perspektivet är satt från början oavsett vilken bild man ser ute i "verkligheten". Nu hade man tur eftersom vädret var dåligt och den stora parkeringen framför IKEA i det närmaste var tom. Hade man väntat till efter lunch, så hade solen tittat fram och parkeringen hade varit i det närmaste fylld. Men då hade ju bilderna inte matchat den fördom man själv ville nära.

I dagens TV-reportage heter det efter 11:13 ”Välkommen till de desperata åtgärdernas älvdal”, där Tidholm nyanserat (!) syftar på Haparanda och Pajala kommuner. Kort uttryckt IKEA och Northland. Som om Tornedalen enbart var dessa två stora satsningar för våra respektive kommuner. Det är så att man baxnar. Märkligt att Tidholm inte nämner sin egen hemstads desperata försök att tillskansa sig Facebook serverhallar som ju gick dem förbi.

Innan dess (10:55) har Tidholm den goda smaken att beskriva Tornedalen i följande ordalag ”Tornedalen har länge varit nationens sorgebarn”, jaha… sedan när, och säger vem då?

Nåväl, vi vet att området har sin storhet som Tidholm inte förmå avtäcka. Beklagansvärt.

Därefter kommer så angreppet på min hemkommun när speakerrösten supplerad av en gråmulen himmel och väl valda bilder basunerar ut: ”I Haparanda gamla centrum ser det inte så roligt ut längre” för att därefter avslutas med ett rent påhopp på min företrädare Sven-Eric Bucht som kommenterar IKEAs satsning i kommunen. Det är magstarkt när Tidholm påstår att ”vill man bli landsbygdsminister verkar det här vara en bra merit” (16:30). Frågan om det är brist på saklighet och därigenom ett fall för granskningsnämnden.

Därmed inte sagt att vi i Tornedalen saknar utmaningar. Jag är dock av den uppfattningen att Tidholms perspektiv är att sticka huvudet i sanden och förneka allt vad som sker och som inte stämmer överens med hans världsbild. Hade det varit en A-uppsats i Sociologi hade jag sagt: intressant försök, men gå nu hem och gör om och bättre!

Uppriktigt sagt borde jag ge fullständigt fan i Tidholms diatriber gentemot landsortsSverige. Samtidigt smärtar det att höra okunskapens tomma tunna skramla högt. ”Det är sant, det har varit på TV” gör att det närmast är meningslöst att försöka nå rättelse. Men i morgon den 30 september klockan 07:37 ska jag markera i Norrbotten P4 att Tidholms talande är likt skramlet i en tom tunna.

En vis tänkare sa en gång att det största hindret mot informationsspridning är medierna. Det vore tyvärr naivt att tro något annat!